gilmaboci

Jag lämnar ett helt liv bakom mig för att tillfälligt starta ett nytt. Jag gör det av en anledning. I syftet att lära mig om konst. Konsten att leva livet (yeahhhh). Igår och idag fikade jag med några av mina närmaste tjejkompisar och jag hatar att säga hej då. Men nu är det enda som är kvar nyårsfirandet med familjen och sen bär det av. Helt otroligt vad tiden går snabbt. Det är skönt att ha sagt hej då till alla nu, att ha fått den delen överstökat liksom för det är ju det som är den svåraste delen när man ska åka iväg... men nu är den biten över. 


SP2B när vi är som bäst.


packning pågår... fortfarande


Vi ses på nåt coolt ställe. Madrid, Paris, Màlaga eller Magaluf kanske? *massa hjärtan*


Kommer sakna er som tio eiffeltorn! <3

Klockan är 2 på morgonen. Det innebär att jag "flyttar" hemifrån om exakt 77 timmar. Exakt så lång tid kvar är det tills jag sitter på planet till Frankrike. Det ska bli skitkul som jag har sagt så många gånger förut men det börjar bli nervöst nu. Jävligt nervöst. När jag tänker på det ibland får jag såna känslomässiga kickar, vill ba upp och hoppa och typ skaka av mig allt. Grips typ lite av panik. Fast på ett bra sätt! Jag längtar såklart men det ändå nervöst... Panik, på ett bra sätt. Det var en ny känlsa. Nice. Det blir den första upplevelsen jag fått i samband med den här resan. Many more to come såklart. 

Ska försöka blunda lite och faktiskt sova (om det nu är möjligt. Såklart det är. Det måste vara).

Godnatt alla som ser det <3

Kom precis hem från en runda på stan med moster. Egentligen gick vi ut för att handla en present till min värdfamilj men det blev lite mer än bara det hehe... Till familjen köpte jag ett dekorationsfat med Stockholmsmotiv och en flaska glögg. Tänkte att glögg är ju svensk tradition så det kan vara lite kul för dem att pröva på. Gillar de det inte kan de hälla ut det i vasken, inte så att glögg är speciellt dyrt, så glöggen var en perfekt present tyckte jag. I vilket fall som helst så är det ju tanken som räknas, right? 

Förutom det hittade jag också en fin ring (är lite obsessed i smycken) och en liten axelväska eller vad man nu kallar dem så nu är jag väldigt nöjd!:) 


Nöjda jag :)

Sitter här vid köksbordet med en syster som beter sig som en papparazzifotograf bara för att hon och hennes man har köpt en ny systemkamera för att fota pojkarna när de kommer, så till dess är det jag som får sitta modell och samtidigt vara försökskanin eftersom hon tar massa testfoton för att hitta rätt skärpa, ljus osv osv. Men det är ganska nice om jag får säga det själv, att vara modell alltså, vissa av bilderna blir ju riktigt fina hehehe ;). 

Förut när jag hade packat färdigt (((JAG PACKADE IDAG FÖR JAG ÅKER OM 6 DAGAR TYYYP))) kom jag bara på att tänka på den här låten




En bit av texten:
Have you heard the news today

Jag känner på mig att jag börjar låta lite som en bitterfitta här på bloggen så jag lovar nu att nästa inlägg ska handla om något roligt, men jag kände nu att detta var jag tvungen att skriva om.

Det finns människor som gör en så himla förbannad så fort de öppnar käften för att yttra sig, eller skriva t.ex på facebook eller andra sociala medier. Det kan vara de mest idiotiska saker. Påståenden om t.ex. "blattar" och "svennar" (klarar inte av folk som delar upp befolkningen på det sättet) och pratar om saker som bara "blattar" gör och saker som bara "svennar" gör. Nej kära du, (vill man svara) det är inte skillnad på "blattar" och "svennar" utan snarare skillnad på idioter och intelligenta. Precis som det finns blattar som är idioter finns det också svennar som är idioter och vice versa. 

Det andra kräkframkallande hos folk är när man pratar om vissa saker och tror att man är tuff. Folk som säger saker som "Fan vad jag inte pallar gå till tingsrätten imorgon, så onödigt, jag slog ju inte så hårt" (eller liknande saker, ni fattar poängen) borde nästan låsas in bara för att ha sagt så. 

Jag påstår inte nu att jag är ett snille själv men nog har jag vett i skallen att inte göra såna tabbar.... och det är inte värt att lägga tid på heller, diskuterar man med idioter får man hålla på bra länge (har vi inte alla testat? jag lärde mig av misstaget iaf) för de är så inställda på att just ha rätt att det inte spelar någon roll vilka argument man har. Så även fast det är svårt så har jag intalat mig själv nu att "Ignorance shall be ignored". Det är ju inte värt att lägga tid på i slutändan. 

Two things are infinite, as far as we know - the universe and human stupidity.  - Albert Einstein

Ska ta detta från början. För några dagar sedan åt jag något väldigt sött. Det kan ha varit en bit baklava (skitgod turkisk bakelse med typ ofantliga mängder socker) och efter det kände jag att det värkte som fan i en tand, särskilt när jag bet ihop. Jaja, tänkte jag... det är väl bara nåt litet. 

Igår kväll låg jag i sängen och kände plötsligt att gjorde ont i höger sida av magen, fast längre ner typ där blindtarmen sitter. Eftersom jag har blindtarmsskräck (vet inte varför men jag har typ fobi för det, om jag får blindtarmsinfektion dör jag typ, elr jag verkar tro att jag kommer göra det) fick jag typ panik och gick till mamma. Som tur var slutade det typ 5 min senare (Jag var dock inte lugn för det, faran kan vara en luring ibland). 

Idag har jag ont i en tandjävel igen, fast inte samma tand. Kan väl ta och plocka ut varenda jäkel för ingen verkar ändå duga.. pfft... Så nu sitter jag här med tandvärk.

Frågan är då varför jag skriver om detta. Varför skulle någon bry sig om jag har ont elr inte liksom. Jo för att det är så jävla typiskt att jag ska ha ont överallt veckan innan jag åker till Frankrike för att stanna i ett halvår och gärna vill vara frisk under hela den tiden. Inte för att jag tror på ödet men om jag gjorde skulle jag be ödet att skaffa sig ett ligg för det verkar ta ut all sin frustration på mig.

Ledsen chey. 


Det är väl det enda som saknas mig just nu...

Julafton i min familj brukar vara som alla andra dagar. Vi brukar med andra ord inte fira det. Anledningen till att vi inte gör det har ingenting med religion att göra utan vi firar det bara inte för att vi inte har det som tradition. Jag minns någon gång när vi har haft vänner på besök då det var julafton, då kan man säga att vi firade det, med middag och så. Vi passade också på att öppna julklapparna då (något som vi oftast gör på nyårsafton). Precis som de flesta svenska familjer firar jul för att det är en tradition snarare än för att fira att Jesus föddes precis av samma anledning firar vi inte jul, för vi har inte haft det som tradition, dock tycker jag att det är väldigt mysigt. 

Men det är en sak som jag har lagt märke till och särskilt iår, det är att folk tar bilder på sina julklappar och sätter upp det på facebook...det mesta är typ flera hundralappar på rad och en iphone bredvid. Varför tar man inte bild på den där skitfula stickade tröjan man fick av farmor elr de där högst oönskade yllesockorna? Visst, man blir gladare för iphonen o pengarna men det ändå jävligt fjantigt att fota och lägga ut klapparna på fb. Och tänk sen att hela familjen samlas i vardagsrummet och dricker glögg och sjunger julsånger men jag är upptagen...med att posta vad jag fick i julklapp...  Jesus vänder sig i sin grav (Jesus har ingen grav men om han haft en skulle han vända sig i den), så töntigt det är.

Imorgon är det Julafton som alla säkert vet och strax efter det är det nyår. Varje år brukar alla tjata om sitt nyårslöfte och lova att detta året ska de verkligen hålla fast vid det. Jag själv brukar faktiskt inte ha nåt...kommer aldrig på nåt bra. Men iår är det förändring som gäller. That's right. Förändring är detta års löfte:

* Förändring numero 1: Året. (Det nya året räknas faktiskt också som en förändring!)

* Förändring numero 2: Flytta någonstans, Ny bostad, nytt land, ny (värd)familj, ny skola etc. 

* Förändring numero 3: Ändra hårfärg (färgar håret i skrivande stund, blev så trött på min naturliga)

* Förändring numero 4: Hemlig förändring ;) (fritt fram att gissa om man bryr sig så mycket att man vill veta)

Kollade precis den brittiska tidningen DailyMail där det står att David Beckham kanske ska flytta till Paris. Vi vet ju alla att det är för att jag ska det hehe ;D. 11 dagar kvar!!!

Jag sitter i min systers lilla lägenhet och såg precis filmen Fair Game som är baserad på en sann historia. Den gjorde ett starkt jäkla intryck på mig och jag rekommederar den starkt till alla, särskilt de som är intresserade av politik. Jag ska inte berätta allt om filmen nu så att jag förstör för de som vill se den själva men bara lite så att man förstår vad den handlar om.

Har på senaste tid börjat uppskatta klassisk musik. Visst, många kan ha fördomar mot det. Att man är en klassisk nörd som sitter hemma och lyssnar på Mozart om man gillar klassisk musik men det är inte bara Mozart som är klassisk. Det är svårt att förklara med ord men när man verkligen börjar lyssna på musiken (inte bara hör den) så inser man (iaf jag gjorde) att det låter så jävla underbart. Så lugnande men ändå spännande på samma gång...

Egentligen har jag lite växt upp med klassisk musik, så det är inte bara så att jag fick för mig att sätta på Andrea Bocelli på spotify helt plötsligt. Pappa spelade fiol när han var liten och har lärt sig massa andra instrument utifrån det, vetefan hur många han kan, så jag har alltid varit omringad av akustisk musik och särskilt fiol (han brukar spela hemma ibland). 

Jag kan önska ibland att jag själv spelade... typ fiol, men det blev aldrig av att jag började. Dessutom måste man jobba som fan för att bli verkligt duktig på fiol. De säger att fiolen är det svåraste instrumentet att lära sig spela på och med tanke på att de flesta instrument är rätt svåra inser man att det krävs lite medfödd musikalisk begåvning (vilket inte jag har mycket till övers) för bli professionell violinist. Nu är det ju inte så att man måste bli professionell, man kan ju också spela för skojs skull, men det är såklart roligare om man är skiiiiitgrym på det.




"Con te partirò". Topklass, Mäktig som fan. Går inte att säga annat om.

Det är över nu. Det är äntligen heeeelt över, nu kan jag fan andas ut och bara slappna av. Njuta av livet. Helvetesveckan är äntligen över och jag kan fan inte med ord beskriva lyckan jag känner just nu. Kanske låter töntigt men jag är så lycklig så jag kommer typ börja gråta glädjetårar för att det är över och allting gick bra. Nu har jag bara Paris att se fram emot. 13 dagar och jag är iväg. Kan inte ens fatta det... LYCKA!

Nu ska jag bara lägga mig i badet, slappna av, njuta av livet och ta hand om mig själv. Puss <3




We never made it. I did. All this way.

Oftast är alla nyheter tråkiga. Det handlar typ om nån gubbe nånstans i världen som har blivit anklagad för något eller nån fotbollsstjärna som plötsligt har en utomäktenskaplig son a.k.a tråkiga onödiga saker... men i dagarna har det faktiskt hänt lite viktigt tycker jag.

Den första och egentligen helt sjuka nyheten är att USA's kongress ska rösta om införandet av cencur på internet. "Jaha" tänker man då, tillbaka till diktaturernas tid eller? De påstår att anledningen för detta ska vara att man vill minska på piratkopieringen och piratdelning och allt vad sånt heter... vilket gör det olagligt att länka något som är skyddat av upphovsrättslagen på sajter som t.ex. Facebook och Twitter. Lycka till säger jag bara. Har man liksom inte försöt förbjuda sånt här tidigare och har det funkat? Njae. Tror sällan då att det funkar genom att censurera internet. Hur som helst pågår det just nu protester på internet mot det här, så särskilt populär lär den här lagen inte bli även om den kommer till. 

Den andra viktiga saken är att Saab har begärt sig i konkurs. Tråkigt, tråkigt. Tänk att i framtiden inte få se några Saab-bilar rulla på gatorna. Fast än är det inte över, får se vad tingsrättens beslut blir, även om de förmodligen kommer att beviljas konkurs när de själva har begärt det. 

Så, nu är alla som läst detta inlägget snäppet mer allmänbildade! ;)

Jag älskar skor. Så är det bara. Vet inte varför just skor men jag antar att det är för att de är så jäääävla snygga. Typ formen.. klacken, typen av sko...vet inte, bara älskar skor som faeen. För några månader sen så hittade jag ett par översuperasdundermaxijävlafuckingtotaltabsolut(ja, ni fattar) snygga skor på Louboutin (mitt favortimärke) som kostar 8 laxar. Då sa jag att jag hade snaggat mig helt för ett par sådana och det står jag fortfarande fast vid. Jag hade snaggat skallen av mig och levt utan peruk ända tills mitt hår hade växt ut igen för ett par Louboutins för 8 lax. Så...anyone wanna challange? 



Nu vet jag inte vad just dessa låg på men med tanke på märket så är det väl ett par tusingar (elr mer). Hur som helst så hade jag defenitivt gjort det för de här godingarna med. Gee, would I!

Sitter hemma hos min vackra höggravida storasyster. Tidigare idag åkte vi till Ikea för att handla grejjer till bebisarna. Note! ja sa bebis i plural för hon ska ha enäggstvillingar, vad är oddsen liksom! Nu sitter vi bara här, vi tre, jag, syrran och karlen i lägenheten (haha) och kollar på lagomt töntiga julfilmer och myser. Hann med lite geografiplugg men det är ju för jävla tradigt att läsa om järnmalm och sånt så det blev inte mycket plugg...

Har precis varit på en klassfest med min kära klass och kände för att skriva ett litet nattinlägg. Den sista klassfesten innan vi alla åker iväg till våra destinationer och det var skitkul som vanligt. Tack Lisa för att vi fick vara hos dig, btw! Lisa ska också till Paris precis som moi så checka in hennes blogg för ett annat perspektiv på Pariis, den är asfet. http://parisbaby.blogg.se/

När man vaknar på morgonen och det är mörkt...när man kommer hem från skolan och det är mörkt...när man fryser fast man har på sig en dunjacka så man ser ut som michelingubben...när man är mitt i provstormen och när ens rum ser ut som om det precis varit med om ett bombnedslag...Då får man faktiskt unna sig en kopp varm choklad och pepparkakor mitt bland alla papper, böcker och kläder! 

Anledningen till att jag tar med en bild på en kaka är att detta är en specialité

Nu var det ett litet tag sen jag skrev på bloggen, men har verkligen inte haft tid och ork. Nu känner jag att jag börjar greppa tag om livet igen. Kom tillbaka från Mallorca aningen deppad för vem vill lämna ett så fantastiskt ställe?? Inte jag iaf... Det var helt jävla underbart rent ut sagt. Vädret, folket, restaurangerna, stranden, bergen, ja allt. Nog snackat. Här kommer några bilder. 









Var på väg att lägga upp fler bilder men såklart började datorn lagga. Kommer kanske fler bilder senare!

Stod och provade kläder inför Mallorca resan på onsdag. Drog fram allt som fanns i garderoben tills rummet såg ut som ett bombnedslag. Mitt bland allt provande, dragande och slitande av kläder kände jag bara att det blev kortslutning. Istället för kolmörkt som det brukar bli när strömmen går kände jag bara att allt blev blodrött. Hatade allt med mig själv som fan, har nog aldrig hatat mig själv mer än just i den stunden och jag ska inte vara en jobbig jävel och klaga på att det är medias fel för att de förvränger vår självbild utan vill bara påpeka hur tråkigt och synd det är att man kan hata sig så jävla mycket för sättet man ser ut på ibland. 

Som tur var, kom min lilla räddare i nöden (eller jag ringde henne, men hon fanns ju där) Julia. För tur är det väl att man har vänner som kommer med en ficklampa mitt i mörkret när man sitter där och tycker synd om sig själv. Nu kan jag gå och packa färdigt min väska med hatade kläder och lägga mig i min sköna säng. Njuta av en god natts sömn. 

Natti natti :)

Precis som miljontals miljontals tjejer och kvinnor världen över är jag också ett SATC fan och för någon månad sen hittade jag en grym streaming sida och började kolla igenom säsongerna. Jag kom till säsong tre. Där fastnade jag. Anledningen till att jag inte fortsatte titta på serien var en. Det blev för tråkigt.

Avsnitt ut och avsnitt in såg jag på Carrie och de andra brudarna snacka om sina olika killproblem. Vissa var för korta, vissa för långa. Några för feta, andra för smala. En hade stor... en annan för liten. Killar, killar, killar! För de som inte vet så är SATC tjejerna fyra snygga, självständiga kvinnor med strålande karriärer i 30-årsåldern. Varför är då män centrum i deras tillvaro? Varför är de så desperata efter att "hitta den rätte" (elr i Samanthas fall bara hitta någon)? Trots det finns det mycket som är bra med SATC. Jag älskade att se när huvudpersonerna satt och lunchade ihop eller gick på modevisningar, besökte dyra restauranger och gick på privata fester. Det tråkiga var att allt slutade på samma sätt. Att någon gick hem med en kille...boring.  

Som sagt, eftersom serien bara handlade om samma sak hela tiden så slutade jag kolla. Slutade känna igen mig i någon av karaktärerna och slutade verkligen önska mig bli som någon de i framtiden.



Samantha: I remember when Danny had more than one thought, and they all involved going up my ass.
Charlotte: You had sex with Danny?
Samantha: Sure, he's cute, straight and we've known him for ten years. Haven't we all had sex with Danny?
Carrie: Oh yeah, that one weekend I was bored.
Charlotte: Just a New Year's Eve kiss.
Miranda: I showed him a boob in a coat checkroom
Carrie: Just one?
Miranda: I sensed he couldn't commit

....

Har helt glömt bort det! Har ju tackat Maja, min kompis som gjorde min grymma design fast jag glömde att länka hennes blogg! Hon ska till Madrid på samma program som jag så om det finns några Spanien intresserade där ute, så är this tha' place to look out! ;) http://majanilssson.blogg.se/ !!! 

Tack ännu en gång Maja <3

Slog precis upp datorn och kollade igenom min mejl. Hittade ett från värdfamiljen. De verkar väldigt trevliga och det känns jävligt bra än så länge. Fast mejlet var skrivet på engelska. Kanske är min franska knackligare än jag trodde..? haha. Får ta det med en nypa salt isf ;). 

Lite om min värdfamilj: Båda mina värdföräldrar är högutbildade och jobbar inom finansvärlden. De gillar att prata om vad som händer i världen  och att gå på utställnigar i Paris (Blir det bättre elr?) De bor i en fin förort i utkanten av Paris i ett (vad som låter som ett iaf) vackert hus (ja, det blev visst bättre). Jag har två värdsystrar i ungefär samma ålder (känns skönt) och familjen har en hund. Wie! :D

Je suis trés, trés contente!

Ja... Precis som rubriken beskriver det. Det börjar bli fo' real den här Paris-grejen. Skrev precis ett brev till min franska värdfamilj på min knackliga franska. Hoppas de inte skrattar för hårt och för länge haha... Nä då, det blir säkert bra. Nu återstår väl bara att drömma sig bort till Eiffel tornet och Notre Dame och Louvren och Champs Elysées och allt annat som Paris har att erbjuda. Härligt, nu kör vi!

Fick reda på vem jag ska bo hos när jag kommer till Paris. Är asnöjd med familjen. Kunde inte bli bättre känns det som. Spricker typ snart av lycka och pepp! Nu är det snart 31 kvar !!